"MANIFEST"

Kort om Erika;

Född och uppvuxen i Göteborg.

Jobbat som filmscenograf och attributör (m.m.) på ett flertal kortfilmer, novellfilmer och långfilmer.

Magisterutbildning i filmscenografi (MFA design) från Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg, HDK, 2003.

Jobbat i flera år med frigruppsteater (kostym, scenografi, rekvisita) i Göteborg.

Kandidatutbildning i textildesign från Högskolan i Borås, 1995.

Är 44 år. Har två döttrar. Bor i Majorna i Göteborg.

Människosyn;

Det är vår skyldighet att försöka förändra världen till det bättre.

Man kan och bör, i möjligaste mån försöka förbättra världen med konst (och i synnerhet med film).

Ledord för mig; jämställdhet, tolerans, jämlikhet, socialism, rättvisa, solidaritet, världssamvete; helt enkelt världs-förbättring! Och humor! Filmiskt experimenterande. Hög konstnärlig ambitionsnivå.

Jag skulle önska att filmerna jag kommer att jobba med i framtiden innehåller ett mått av ingredienserna ovan.

Rum;

Jag ser inte något problem med att man som filmskapare ibland skulle kunna utgå ifrån miljöer eller platser i början av ett arbete, till skillnad från nu, då man nästan alltid utgår från manus.

Jag är alltså inte helt säker på att en berättelse alla gånger måste följa karaktärerna i första hand att utan rum/plats kan vara start på en berättelse. Rum är så inspirerande; rum är film!

Jag skriver inte manus och har inget behov av att regissera. Men jag skulle önska mer samarbeten med manusförfattare / regissörer på ett tidigt skede i filmprocessen för att kunna föra in scenografins berättande möjligheter på bästa möjliga vis.

Scenografipreferenser;

Ingen yta utan innehåll, inga snygga designade rum "bara för att man kan". All scenografi är betydelsebärande (även i sin frånvaro). Filmscenografi handlar till mångt och mycket om ljus (och bra ljusättning).

I film (och filmscenografi) gillar jag ickerealism, humor, ljus, rytm, dimension, skevhet, skikt, lager, djup, repetition.

Jag skulle också önska mig Tid; tid till byggen, tid till experimenterande, tid till att vänta in ljus etc, etc. Den ständig bristen på tid i relation till pengar är hyfsat dämpande för kreativiteten.

Längtan efter bilder;

Jag har flera (fantasi)rum eller scenografier, alternativt scener, som jag vill dela med mig. Jag vill att de ska filmas, användas.

• Klockan 3 en gråmulen augustidag cyklade jag på Ekedalsgatan. Det var så murrigt ute att gatulyktorna tändes per automatik, det var helt förvirrande med belysningen tänd så tidigt på eftermiddagen. Dalí-surrealism på väg till fritids!
  
  
• Vinternatt i skogen, himlen har en obegriplig grå-rosa-lila färg, svarta grenar som siluetter mot himlen, bäst i fullmåne med dis! En skön romantisk stämning à la Caspar David Friedrich infaller och landskapet blir ett uttryck för en patetisk tanke- och känslovärld.
  
  
• Ibland formar stjärnor, månen och stadens gatulampor tillsammans nya stjärntecken, slumpmässigt beroende på datum, plats och tid men beräkneligt vid behov. Kan användas för att illustrera dolda budskap eller helt enkelt som exteriör ljussättning!
  
  
• Motorvägar natt, stora broar natt; inne i en bil, det brandgula natriumljuset (eller är det kvicksilver?) repetitivt i "taket" från strålkastarna. Resor, lugn, framtidshopp. Finast är när de precis tänds och är röda. Barndomsminnen av att vaggas till sömn eller låtsassova och smyglyssna på de hemliga vuxna.
  
  
• Raffinaderierna i Göteborgs ytterhamn; Fantastiska byggen som kunde komma direkt ifrån Alienfilmerna. Passar till precis vilken berättelse som helst!
  
  
• Rum i städer på natten när förbipasserande bilars strålkastare gör rörliga mönster i taket. Kanske en bild av sömnlösa nätter eller oro i allmänhet. Eller tvärtom; tid för eftertanke och kontemplation, oväntade lösningar och nya tankar.
  
  
• Alhambra, i Grenada; taken i badrummen med med fantastiska ljusinsläpp; fönstergluggar som stjärnor, solljuset skjuter stjärnstrålar genom rummets damm. Uråldrig arkitektur från en tolerantare tid, ljus och lovande. Asketiskt och modernt.
  
  
• Dick Bengtssons svarta katedral (inspirerad av utställningen på Moderna Museet våren 2006). Svart tak, svarta väggar, svart golv. Glänsande blanka ljussatta bilder ger slagskuggor på golvet. Omvända, bakvända fönster, "tvärtom-ljus". En sakral känsla i ett helt osakralt sammanhang. Det framkallar viss rädsla men även en känsla av frihet och upp och nerpåvända världen.